måndag, september 24, 2007

"Seriously, I don't mind"

What to write an evening like this?

Utanför fönstret öser regnet ner och himlen syns inte för allt det svarta - just ja, det är den färgen skyn bär på hösten. Ursäkta mej.
Jo ni såg rätt, jag erkände just höstens övertag och attack mot sommaren. Sensommaren som inte ens fick en chans. Trist.



Jag sa den bästa kommentaren på jobbet idag!

Ida:
- Vi måste åka och meta också!
Thomas:
- Det finns ju fiskpinnar i butikerna..
Ida:
- Fiskpinnar, är det metspön på norska eller?!




Jag har fått i order att "rettferdiggjør luremusprinsippet ditt....."

Mina kära *HOST*assholes*HOST* kollegor påstår att jag, Ida Ehrnborg är en såkallad "lurimus".
En tjej som går ut på krogen, ger sig ut för att vilja ge mer än vad hon planerat, ta emot dricka efter dricka och följa spåret för att i slutet av kvällen inte stå för "det hon lovat".
Skulle det vara jag?
"Tss, jag skulle aldrig vara med samma kille en hel kväll" var min slutkläm på konversationen utanför omklädningsrummen.
Jag är inte så säker på att jag gick ur den diskussionen med huvudet så högt som jag tyckte mig göra.
Inte på grund av vad jag är eller vad jag gjort utan just bara för att den sista kommentaren blev så fel som den kunde bli.
Istället för att förklara mig så dumförklarade den mig.
Jikes!

"Flörta Dricka Dissa" var de tre ord Annie och jag gick efter när vi var ute med lumparna i Karlskrona under gymnasietiden.
Första gången vi gick ut var tidig vårtermin i tvåan. Annie var inte ens 18 men vakterna på Buddhas Bar var inte så noga.
Det var vi och massa lumpare som ägde stället och fan så kul vi hade.
Det första gänget vi mötte blev vi råpolare med! Sågs ute varje onsdag och festa och shaka som fan. Särskilt en snubbe som kallades Dansken var stencool.
När vi blev bjudna på deras muckfest var det han och jag som hade hjärtanen någon annanstans och höll varandra sällskap.
Fan sådant dansas, det säger jag bara. En av mina bästa feskvällar någonsin!
Annie höll också igång som bara den och jag glömmer aldrig hennes diss mot creapystockholmaren som trodde sig som fan! Woohooo ;D

När jag tänker på saken är det nog dessa utekvällar i Blekinges hamnstad som format Svensson och mig och vårt beteende på krogen. Okej, kanske en aning agressiva och fullt så dissiga som vi kan vara är kanske inte ett nödvändigt faktum, MEN, det finns jävlar inte en människa där ute som kan sätta sig på, eller få oss att göra något vi inte vill.
Tack kära gamla kåta lumpare. Ni har skapat två monster. Moaha.

Nej, men seriöst.. i början var det så förbannat kul. Men för varje kull lumpare som muckade från stan kom en ny och varje ny hög var värre än den förra.
Sista gänget var bara rena äckel, dom var det till och med tillåtet att "lurimusa"!
Han med klamydian som knullade tjejer på band.
- Jag fick inte ha sex på 10 dagar sa doktorn men det har jag haft i alla fall, öhö öhö.

Och av alla lumpare som pratat om sina flickvänner har jag nog ALDRIG varit med om någon som INTE försökt hångla med mig.
I och för sig gäller det där alla killar, för hittils har det inte hänt en enda gång att jag blivit dissad av en kille med tjej.
"The most important thing is trust"
Märks det att jag inte tror på förhållanden?
Som vi säger;
"I don't do boyfriends - bara andras" (och det säger mer om pojkvännerna än om oss)

Lämna dom vid dörren efter en kväll full av dans, hångel, skratt och flörtande.
Är det fel?
Jag kan köpa min dricka själv.
Men du kan också bjuda mej och jag kommer inte tacka nej. Inte om jag känner att du bara är ute efter sex.
Är det något mera, om du vill lära känna mig och jag inte är intresserad är det klart som fan att jag inte tar emot något eller på något sätt luras och utnyttjar för att få en simpel drink.
Patetiska grejer.
Nästan lika patetiskt som "män" som tror att en mottagen drink automatiskt är en biljett till delad säng.

Jag glömmer aldrig PM, onsdagen efter onsdagen innan.
"Där är ju IDA och ANNIE! Heeeeeej"
"Nämen hej Ida"
Sa vem? Sa alla?
- Ja.
Jag kände två av alla de tjugo och det säger ju ganska mycket.

Det roliga var ju att den killen tydligen kände något mer.
Jag har skämts för det som hände sedan denna kvällen, haft världens dåligaste samvete och kännt mig rutten.
Men nu när jag tänker efter så är jag jävligt stolt över att ha varit den "lurimus" jag påstås vara.
För vill ni slösa bort era utekvällar på att bjuda främmande brudar på drinkar och hoppas att det leder till knulla får ni fan skylla er själva om det går åt helvete.

Jag är smålänning, jag tackar inte nej till gratis dricka.

Inga kommentarer: