HJÄLP MIG!!!

Jag panikar här i skogen!
Har suttit HELA eftermiddagen och funderat, klurat och letat sommarjobb och utbildningar på nätet.
Så jävla fucking sjukt cepetråkiiiiigt och det gör mig gaaaaaaaalet!
Jag vill inte, jag vill verkligen inte.
Studera i 100 år till, jag får panik ända in i ryggmärgen!

Hittade ju en bra sak för några veckor sedan, hälsofrämjande grej men när jag letade upp den nu var det inte alls samma saker som stod på sidan PLUS att det stod att kursen eventuellt startade 2012.
Vad fan är det då, det är ju 2011 nu ju! Ska jag gå och dra i ett helt år, väntande på en kurs som kanske aldrig kommer, som jag inte ens vet om jag vill gå.
Pyttsan alltså..

Ringde om sommarjobb på sommarläger för handikappade och utvecklingsstörda, , men de hade fullt upp i halsen med ansökningar och tar tydligen bara in såna som deras anställda tipsat om typ.
Så jäkla ovärt!
Jag vill inte vara på samma ställe som förra året (kanske dumt av mig att skriva med tanke på att min blogg blev läst av dem förra året. duh.).
Eller, det var iofs vårens jobb det..
Trivdes bra där jag var på sommaren, men det hände liksom ingenting. Eller, jag vet inte.. allt var bra men jag trivdes liksom aldrig riktigt.

Åh, jag önskar att det bara dök upp något. Att jag kände nån underbar människa som bara plötsligt skulle ta å ringa mig och fråga om jag vill jobba på det ena eller andra fantastiska stället.
VAD kännetecknar ett bra sommarjobb?
VAD är ett bra jobb för mig?
Jobba med människor?
- Ja.

Men hur? Vill jag hjälpa, vill jag serva, vill jag guida, vill jag prata, vad vill jag?

Vet ni vad, jag skulle bli dödsglad om nån rik jävel kunde be mig passa deras hus i en månad för (minst) 10 000, vattna blommor, mata katter och klippa gräset.
Jag skulle nöja med den summan, det skulle jag.
Jag skulle uppskatta fritiden och sommaren så mycket att bara jag har pengar så jag klarar mig så behöver jag inte mer än så.

Åh, ack, min själ är splittrad just nu.
Jag har aldrig velat såhär lite i hela mitt liv :(


Frigiven.