torsdag, november 03, 2011

Igår och idag

Hjälp vad jag var nere igår!
Det kan varit den värsta nedåtkurvan hittills faktiskt.. usch, måste verkligen försöka hålla mig undan fler såna. Det går ju inte att fungera som människa med såna tankar och känslor i sig.
Fy!

Jag kan inte säga att jag inte tänker och känner något av det där idag, för det hade varit att ljuga.
Men idag när jag vaknade så gosade jag med katten, gjorde en smoothie, drack kaffe och pratade med Annie i över en timma.
Efter det cyklade jag dom högst 200 meterna till gymmet och spenderade sedan 1,5 timma där nere.
Trots att det smärtade så sjukt i mina fötter så var det en oehört skön känsla att få vara och bara anstränga sig i ett tomt gym.
När svetten tränger sig ut ur porerna på en kommer den verkligen med en känsla av att ta med sig smutsen man har på insidan ut.
Jag önskar att det är så i alla fall.

Jag pratade i tele med <3 nu. Han ringde men hade egentligen ingenting att säga.
Antagligen inte jag heller för samtalet var inte särskilt givande alls, snarare deprimerande.
Vi snackade om det i slutet när vi skulle lägga på och jag började ta det personligt.
Han sa att han inte var så pratsugen bara, och att jag inte skulle börja och analysera massa nu, för det fanns inget att analysera.

Det var nog bra att han sa så.
Han hade inget att säga men ringde mig ändå, det är ju fint och bra! Nånting jag borde se som positivt.
Jag hade egentligen inte heller nån pratlust, men jag ville ändå ha honom där i luren. En aning närmre än att sitta här utan honom helt. Veta att han finns där nånstans.
Men egentligen hade jag önskat att han var här, så att jag kunde sitta med honom alldeles tyst men ändå veta att han är nära.

Nästa helg blir det Gullabo, ända fram till måndagen!
Inte bara kul dock, för mormor är väldigt väldigt sjukt och kommer nog ha flyttat in på Mariahemmet tills dess. Ska köpa någon fin blomma hon kan ha där, så hon känner sig lite hemma i alla fall. Eller kanske lite foton vi kan titta på. Vi får se.

Nu ska jag gå igenom min hemtenta lite till, försöka rensa bort lite överflöd som antagligen döljer sig här och var i den.

Man kan inte vara glad och lycklig jämt, men man behöver inte vara olycklig och ledsen för det.
Jag önskar min hjärna kunde förstå det.
D-vitamin nästa!

Frigiven.

Inga kommentarer: