Annie in bed:
- Men! Vad gör hon?

Ida:
- Hmm.. Vem?

Annie in bed:
- Hon som gör nånting?

Sofie:
- Ingen gör nånting.

Annie in bed:
- Men... nähe.

Jag ska sova med henne inatt.. och det värsta är att hon redan sov när den här konversationen ägde rum. Scary stuff!


Ja men se där, det var väl en fin inledning på Ida Ehrnborgs första blogginlägg.
Jag är så nyskapande!

Efter att ha haft en i åtanke sedan jag hörde begreppets innebörd för första gången har jag, istället för att ta mig en behövelig dusch efter fotbollsträningen, tillbringat kvällen med att skapa min alldeles egna blogg.
Min min min!

Och jag ska skriva sönder den, så mycket. Jag ska terrorisera alla som läser den genom att skriva alfabetets alla bokstäver om och om och om och om igen tills det enda de kan se framför sig är massa prickar, streck och punkter med följden av min signatur.


Det var inte vad världen önskade, vad folket behövde och antagligen heller inte meningen med livet. Men nu är hon ute och nu är hon redo
- att fånga stunden, catcha dagen, leka med orden. Carpe Diem och Hallelujha!


Kalla henne Frigiven