Har tillbringat senaste halvtimman med att läsa först ett blogginlägg om abort (skribenten i fråga har själv genomgått ingreppet och berättade om detta).
25 minuter av denna halvtimma gick till att försöka ögna igenom debatten inlägget skapade.
Tjej nr 1 var rakt emot abort och kallade det näst intill mord, medan andra tjejer som suttit i båten själva brusade upp och spydde ut åsikter om "kallblodiga" och "ovetande" tjej nr 1.
Och vad människor motsäger sig själva hela tiden.
Jag är helt förstummad!
Ena sekunden ska alla få säga vad de vill, tycka det de vill och handla hur de vill.
Men sekunden efter att de handlat och gjort det som känts bäst har de plötsligt en hop arga tyckare hackandes runt fötterna.
What about?!
Om alla nu ska ska få tycka som de vill kan man ju inte skälla ut dem för deras åsikter när de väl öppnar käften.
Förbjuda dem för att säga vissa saker:
1.
"I regel anser jag abort som mord"
2.
"Att kalla abort mord är att trycka ner de unga tjejer -samt alla andra- som gör det"
1.
"Men jag måste få stå för mina åsikter. JAG tycker så, vilket inte betyder att jag tycker ditt val att göra abort var fel. Ta det inte personligt"
2.
"Jag syftar inte på mig själv. Jag syftar på alla de unga tjejer som står där och tagit beslutet abort. Okej om du tycker mördare, men håll det i så fall för dig själv.
Du har ingen rätt att yttra dig om att göra eller inte göra abort så länge du inte varit i den situationen själv".
Sen när bryr vi oss om vad som sårar eller inte?
Att få uttrycka sin åsikt för omvärlden är väl en av vårt lands stora fördelar.
Eller?
Att göra abort tycker jag är upp till var och en. Det är inte mitt beslut att avgöra hur någons liv ska te sig.
Man borde inte förbjuda beslut som angår andra människor, endast dem och deras liv.
Vadå "deras" liv? "Deras" liv består av en kropp i en annan. Två hjärtan som dunkar.
- Ja, det är sant.
M E N!
Om man inte själv är såpass redo, mogen, ansvarsfull eller stark nog att förhindra gradvititeten innan den inträffat - hur kan man då vara såpass redo, mogen, ansvarsfull eller stark att ta emot den med öppna armar?
Och mord är ett fult ord.
Det finns INGA goda innebörder i det. Inte någonstans.
Men det är ett ord som alla andra, och om någonting lever och man (utan att det levande har någonting som helst att säga till om) dödar det..
Vad annat än mord kan det då påstås kallas?
Ärligt talat vet jag inte ens vad jag pratar om.
Något debattliknande fångade mina tankar och min uppmärksamhet.
Man måste ju kunna förstå båda sidor.
Försöka sätta sig in i andras situationer och tänkande.
Är det inte det åsikts- och yttrandesfriheten är till för;
- inte bara för att få över individer på sin sida, utan också för att nå förståelse?
Men men, jag har ju inte varit där själv.
Så vad vet väl jag..
Frigiven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar