Crazy fredag

As you see.


Dessvärre var det inte så vildt som det ser ut att kunna vara.
Allting handlar egentligen om att efterlikna Bert när han dansar till "Älskade ängel"-låten.
Jag må ändå säga att jag lyckades ganska bra. Checka socksen liksom.
Och ett + i kanten för den rockiga attityden!

Måste jag tillägga att vi var ute igår eller är det ganska uppenbart?!

Annie, jag, Sofie och Alex tog oss ett par sväng om. Först i lägenheten och sen på Blå.
Det hela började med att jag stod och småsnackade lite med Abid (som är lagerchef på Nordcarrier, den andra firman som har lager i samma byggnad som vi).
Kom att tänka på den goda energidrycken som jag fick från dem i början av veckan frågade lite sött om de hade några kvar.
Han började rota i lådor och la sedan ner flaska efter flaska i min väska.
"Liker du öl?"
Dum fråga.
Så, 2 minuter senare traskade jag muntert hem med en axelväska WAY MORE tungare än planerat.
Ännu 2 minuter senare hade jag lyckats telefonera mig till en ölkväll hemma i lägenheten.
Annie var lite tveksam men hoppade på tåget hon med efter ett par timmars övertalningsförsök.

Alex kom över och planerna för kvällen var en halvsjaskig klädsel och tidig utgång.
Ölrunda på småställen.
Yeah right.
Runt 11-halv 12 kom vi iväg hemmafrån, glada och pepp som få.
FANIMIG VILKEN FÖRFEST!
Vi rockade järnet och var crazykids ända in i själen.
Låg på golvet, hoppade på varandra, dansade med byxorna nere på anklarna och skrek och sjöng i rollspel till musikallåtar, som galningar!
Måste jag säga att danskegrannen skällde ut mig big time idag?
Så dum i huvet är han. Säger att om vi inte stänger av musiken senast 10 om kvällarna så kommer han spela ashög musik klockan 7 och framåt - varje söndag.
Bring it on bitch - Gullabo kickers is N O T T O F U C K W I T H !


Jaja, från lägenheten och till Blå.
Väl där så startar allt med att man måste betala kontant i inträdet och i baren.
Synd för oss korttölpar som får orientera oss fram, asaballapackade, genom gator och hörn.
Pissnödiga som få letar Alex och jag upp världens bästa container med en baksida kallad duga.
Kommer växa mycket fina blommor där i sommar det vill jag lova..

Efter cirka en halvtimme var vi innte på Blåstället.
Schyst lokal med mindre schyst musik.
Jag har aldrig förstått det där med att techno kallas dansmusik när det ända man gör är att röra sig till beats och rytm.
Rörelser och dans är väl ändå inte samma sak - även om det är exakt det det är?!
I say tomato you say tomato.
Vi körde på i vilket fall.
Öl och cider och Sofie lyckades klämma in en tequila där någonstans.
Jag hade planer på en sådan jag med men efter att ha somnat sittandes på toaletten (Sofie, den bilden ska bort!!!!) är jag nu efteråt ganska glad att jag skippade den delen.

I alla fall.. efter toalettbessöket är allting ganska svart för min del.
Annie fixade mig lite vatten och sen stod jag ute ett bra tag i nån jävla hörna (haha vilket drägg man e) och sen satt alla plötsligt i en taxi på väg hem.
Annie och Sofie hoppade av vid nationalteatre medan Alex och jag åkte vidare hemåt.
Men av nån anledning som för mig är en aning otydlig så började fröken Alexandra en liten oral fight med taxichaffören som slutade med att vi hoppade ur bilen i något som skulle kunna kallas farten. (Han skulle just sakta in vid ett rödljus)
Efter det blev det mozarellapizza i vanlig ordning, Sofie kom hem och sen somnade the three of us i sofforna lite stillsamt till ljudet av Heartbreak Hotell.
Bra film det där :P

Natten var fruktansvärd, både med tanke på att jag låg däckad i den lilla obekväma stenhårda soffan samtidigt som Alex, som vanligtvis låter väldigt mycket i sömnen, låg med sitt huvud cirka 30 cm från mitt och var dödsförkyld och därmed slemmade som en galen ost med smörfyllda hål.
Yuck!
Idag är mina öron igensvullna pga trycket från all bomull som användts under natten.

Det har varit en fruktansvärt, nästan obehagligt lugn dag.
Sova till 1, gå till Akerbrygge.
Ligga i solen och äta lite skräpmat och dricka jordgubbsmilkshake.
Prata om måsar.
Alex kom med den mest intelligenta kommentaren när vi båda satt tysta och njöt av solen.
Hela senariet hade faktiskt kunnat benämnas som en konstpaus om inte fröken Lagerhjelm ställt den mindre klyftiga frågan som bröt tystnaden:
- Har duvor tänder i näbbarna?
Grattis honey, den meningen ligger ungefär på samma nivå som
"Lever svampar om vintern eller vissnar dom? Som blommorna?"

När vi kom hem, tre timmar senare, hade Annie och Sofie varit gulliga och bakat pizzabullar och cornflakeskakor.
Och sedan vi satte på film och började käka har jag väl gått upp ur soffan ungefär 3-4 gånger.
Endast för hämtning av snorpapper.

Slödagen number one och i morgon, om vädret tillåter, så blir det Bygdö och grillning för att sedan skrapa lite på det dåliga samvetet och träna fotboll på kvällen.

Påskhelgen som infinner sig under nästa veckoslut skulle bli en fin fest i lägenheten här, men efter Danskens lilla utbrott innan idag så känns det lite riskabelt.
Jag menar, jag vill ju inte avlida innan jag fyllt 25.
- Och absolut inte med hjälp av danska fingertoppar och grått smutsigt hår..
Bleh!

Nya planer, någon?


Min svaghet är starkare än vad jag är


Frigiven.