What else to say?

Helgen var förbannat skoj, trots väder och vind.

På fredagen hängde vi, JAG NYKTER, hos Malin O och gänget.

Inflyttningsfest var stämpeln och både gammalt och nytt folk kikade fram mellan skuggorna.

Riktigt trevlig kväll!

Anna fyllde lite 23 i lördags så då bar vi oss av med klänningar och högklackat på.

Jag hade köpt de mest bedårande små vita fotbärare, stenhårda med lagom höga klackar.

Måste jag säga att jag gick framstupa hem de sista 100 meterna?

- Vill man vara fin får man lida pin.

Tydligen.

Förfesten hos Anna var aparolig!

Det började med finns i sjön och guitarhero (Det var fel på gitarren, jag lovar. Den röda kan omöjligt funkat som den borde) och slutade med vattenfall och ölspel på 15 pers.

Regel:

"Den som säger någon annans namn måste dricka 3 klunkar".

Ja.. det var jag lätt bäst på.

Synd att jag inte kan använda det i CV:t bara. Eller som merit överhuvudtaget.

Men mest synd måste ändå vara att jag blev så fruktansvärt asaballapackad avskiten så de fanns inte!

Haha, that's life. :P

Fredrik delar ut korten och det är Sofies tur.

"Röd 9! Grattis, bästa kortet!!!"

Sofie, som får dela ut 9 klunkar:

"Ja, varsågod.."

Paff och besviken Fredrik:

"Omeh.."

Skadeglad Ida till Fredrik:

"HAHAAA! Bästa kortet va??!!"

Fredriks tur att ta kort:

"Oh, hahaaa! Röd 8, varsågod Ida"

Ida:

"Fan också"

Alla körde och skoja med varann som fan och stämningen var på topp när Strippklubben Blaze var nästa mål.

Men först; Deli de Luca och ta ut pengar.

APPARATJÄVELN SNODDE 200 SPÄNN AV MIG!

Pengarna kom ut och allting men jag höll på att ta på ett jätteübersupermegaråviktigt läppglans just för sekunden så jag kunde inte ta dem i handen direkt.

Jaha, nähe joho minsann, tror ni inte att cashen lite snabbt sögs in i automaten igen då, precis när jag skulle nappa dem.

Skitlöjligt, så får man väl inte göra!

Rånad av sin egna bank, snacka om superironi..

Framme vid Blaze och ner i källarn där "the action is".

När vi väl stigit in i nakenheten fanns det inte en chans att få kontakt med killarna i gänget mera.

Dom var typ.. förstummade på något konstigt underligt vis.

Jag har mina misstankar om att alla de nakna kvinnorna tog ungmännen tillbaka till födslen och påminde dem om sina nakna morsor, men jag är inte riktigt säker.

Vi skapade oss ett par vinnande timmar där nere i utrymmet i alla fall.

Anna fick sig en ultimat födelsedagspresent i form av en lapdans av snyggisblondinen med silicontits och fastaste asset.

Trevlig var hon också, tösabiten.

Lite ful i fejjan på nära håll men vad gör väl det med en gudabenådad kropp som den??!

Kul var det att dansa där också.

När Annie, jag och Sofie satte igång våra lustframmanande rörelser mitt i gången hade strippornas uppmärksamhetsmätameter stannat på kylgrader.

We owned the place, gubbarnas tungor moppade det smutsiga golvet såsom deras smutsiga blickar svepte över våra heta bodies.

Nämen, ljög jag nu eller?

Fan också, jag minns inte. Jag var så förbannat full! :P

När vi gick därifrån sen, när det var nokk på nakenheten kände Sofie och jag plötsligt att vi hade stora problem med detta.

Njaa.. inte att gå därifrån, däremot problem med att gå överhuvudtaget.

Våran lidapinstatus hade slagit tillbaka mot oss själva och vi var tvungna att stötta oss stenhårt mot varandra och riktigt klänga i varandras armar för att kunna ta oss framåt överhuvudtaget.

Därför var inte överraskade då vi plötsligt linkade omkring bland Oslos huvudgator ensamma.

Jävla assnygga skitheta skor!

Nähe, på Setclub kom vi inte in ikväll.

Still doesn't get it.

Elmstreet blev det men det var inte mycket kvar av oss när vi väl kom dit, för själva färden dit var bland det jävligaste ever.

Sofies häl var blodig och dann och mina tår låg dubbelvikta inuti skorna (Som tur väl var. Tänk er dubbelvikta tår BREDVID skorna liksom. Yuck).

En halvtimma senare var vi hemma.

Söndagen levde vi ut i Frognerparkens lekpark, och så mycket leva har ni aldrig hört på maken.

Annie, jag, Sofie och fotografen Alexandra L-hjelm, samt ungefär 50 barn i åldrarna 1-5 år.

Likasinnade i sammasvärjningar, kan det bli bättre?

Jag måste faktiskt erkänna att jag ett antal gånger, när jag sprang runt där uppe i klätterställningen, lät tanken passera genom mitt huvud:

- Tror alla föräldrarna att vi är pedofiler nu? Eller helt enkelt bara utvecklingsstörda?

Kan ju alltid hoppas på det senare alternativet i alla fall..

Den eftermiddagen skrattade jag så dropparna nästan rann över bägarn måste jag erkänna.

Underbart!

Och på kvällen gick L-hjelm und mich och såg Mannen som elsket Yngve på bio.

Filmtips nr one!

Hur bra som helst!!

Bilder från dessa händelser, och mågna fler, kan ni skåda på min facebook i framtiden, ni som har lust.

Nu ska jag återigen inbita mig i min spännande spännande deckare jag nästan läst ut.

Fick sova med Nalle över huvet hela gårdagsnatten bara för att det var så scary.

Ihhh... man är nog allt lite lättskrämd ändå, men jag antar att det är bra för hjärtat. :P

Förresten!

Idag hände det som jag inte trodde fanns eller kunde inträffa:

- jag halkade på kaksmulor på jobbet och föll omkull i en stor hög mitt på golvet!

Jag menar, hur stor är chansen?

Jimmy höll ju på att skratta ihjäl sig i alla fall.. okej, jag också.

Vi hade haft kexkrig hela dan, det var ju bara fan att jag skulle halka på min egen ammunition.

Men jag antar att det är så livet fungerar - man får vad man förtjänar och allt slår tillbaka mot en själv.

Rumpnisse.

Detta blev längre än jag trodde.. jag som bara skulle lägga in en liten bild..

"Älgen ensam satt och log i en sönderskjuten skog"

Sug på den ni..

Frigiven.