Det är så sjukt, att hur konstiga tankar jag än har, och hur realistiska de än ter sig för mig så är det alltid "all in my head".

Och det ordnar alltid upp sig, vi har aldrig lagt på mitt i ett gräl, eller låtit bli att prata om saker. Utan det reds ut tills det är utrett och sen är det bra igen.

Det löser sig, helt enkelt.

Ganska fantastiskt. Att han orkar. Hur kan jag förtjäna detta kan man undra.

Kan jag inte bara inse och acceptera hur lyckligt lottad jag är istället.

Dumma huvud.

Nu ska jag ha en mysig skräckfilmskväll med tjejerna! Godis och spöken, indeed.

Imorrn blir det bara plugg plugg plugg, eftersom hela denna dagen gick till massa dumheter.

Och en vinterjacka.

Förresten:

- Jag är från och med onsdag kattlös.

Detta måste få ett slut nu. Sjukdomar.

Så, jag åker till Malmö helgen som kommer.

Frigiven.