"I don't know. When I met my wife, it was so clear. I just knew. I knew it the very first time I touched her. It was like coming home, only to no home I'd ever known. I was just taking her hand to help her out of a cab. And it was like... magic."
Jag känner igen det där..
Ännu en kväll och ännu en 90-talsklassiker och ännu en suck över att dagens "motsvarande" filmer SUGER. Men jag ska fortsätta njuta av denna nu.
Gonatt.
Frigiven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar