tvedelad, rädd och nyfiken

Jag sitter och kollar in hotell och sevärdheter i Barcelona. "Bhaggan" Elin Hartman och jag åker om en vecka, för att vara iväg en vecka. Längtar så sjukt mycket, att få göra nåt så "friskt" som att resa iväg. Ha kul. Uppleva något nytt!
Det är sjukt vad tiden går, ett år som sjukskriven snart och plötsligt börjar livet bli lite mer normalt igen. 
Det är skrämmande att känna lust att göra saker, när man inte vet hur mycket man klarar av. 
Och samtidigt som jag längtar så mycket efter denna resan så känner jag mig rädd, för när jag kommer hem, då är det dags att prova att leva på riktigt igen, om än i begränsad mängd. Leta upp ett extrajobb att vara på någon dag i veckan. Tjäna pengar så jag har råd att leva. Så normalt och så läskigt. 
Vem är jag och vad vill jag efter allt det här?
Och framförallt; finns det en plats för mig, en utbränd 27-åring på sin väg tillbaka. Vart önskas en sån?!
Livet rycker i mig och jag är rädd för att ge mig hän. Hur vet man när man är redo?

Frigiven.